Tips när man sitter ner stora delar av dagen

Alla som provat att sitta långa sammanhängande perioder, till exempel vid kontorsarbete, studier och långa resor i bil eller flyg, vet att det leder till obehag, stelhet och värk. På lång sikt leder stillasittande till ohälsa, oavsett om man talar om sittande i rullstol eller att ha ett stillasittande jobb. Att vara rullstolsburen innebär extremt mycket stillasittande. Det finns tack och lov mycket att göra för att minska obehag och risk för ohälsa och trycksår.

Bra sittställning

En bra sittställning är när man sitter stadigt på sittbenen med bålen upprätt och väl balanserad, svanken, bröstrygg och nacke har en naturlig kurva. När ryggen balanseras upprätt i en bra hållning är axlarna och armarna naturligt avspända. Benen får en bekväm position när stolen är ergonomiskt och anatomiskt utformad.

Kroppen är skapad för att gå och stå upprätt. Den är inte gjord för att sitta ner med höften i 90 graders vinkel. Det gör att bäckenet för de allra flesta tippar bakåt när man sätter sig på en traditionell sits. Risken för det är minimal om man sitter med öppen höftvinkel och bredbent. För den som inte kan röra sig själv och byta ställning finns oftast bara ett alternativ på en traditionell stol – att skjuta fram rumpan på sitsen. Det får till följd att hela sittpositionen påverkas genom att bålen då saknar stabil grund.

Rörelse och aktivitet

Att sitta är egentligen inte statiskt utan en aktiv rörelse även om vi ofta tänker ”stillasittande”. När vi sitter varierar vi positionen hela tiden, lutar oss fram och tillbaka och lägger belastningen på olika
delar av kroppen, böjer och sträcker, lyfter och sjunker ihop. De här variationerna är viktiga för att inte få ”träsmak i baken” och andra obehag av sittandet.

För den som inte själv kan ändra kroppens position är det nödvändigt att få hjälp till  rörelsepauser. Det kan vara att få vara på golvet en stund, krypa, stå och gå med det stöd som behövs, men också genom att byta till stolar som erbjuder olika sittposition, använda möjlighet att göra små förändringar i den stol man har eller att ligga ner en stund. För att få optimal variation är det bra att ha en stol för aktivt arbete och en för vila, för att få samma naturliga variation som vi får när vi flyttar mellan en kontorsstol och en fåtölj.

Vila

Om du är observant kan du se många smarta sätt att vila i sittande som alla människor använder sig av. Att vila huvudet mot sina armar på bordet framför, att gunga bakåt på stolen eller att hänga över armstödet. Att helt byta stol och aktivitet är förstås optimalt för att helt ändra belastningsmönster och få vila de muskler som arbetat mest. Korta stunder av vila och variation flera gånger är mycket viktigt och en eller flera längre stunder av vila eller vilsam aktivitet mår de flesta bra av någon gång under dagen.

Sadelsittande

Hos Svan Care hittar du flera modeller av sadelstolar från Krabat. De är särskilt utformade för att ge bra sittergonomi med god sittande hållning. När man sitter på en sadelsits kommer höften i en funktionell och vilsam position som gör att bäckenet inte tippar bakåt lika lätt som i en traditionell stol.

När bäckenet är symmetriskt och neutralt är det lättare att balansera bålen, axlar och armar får ett optimalt utgångsläge vid aktiviteter som att äta, leka och läsa läxor. Sittställningen är också optimal för pedagogiska aktiviteter i förskola och skola.

När barnet sitter upprätt och stabilt är det lätt att använda händerna och det är en bra utgångspunkt för att andas fritt, prata, tugga och svälja sin mat. En hopsjunken sittposition gör att det blir mer ansträngande att vara upprätt, aktiv, andas, tugga och prata. En aktiv sittposition är alltid mer krävande än att sitta i viloposition, men så länge bålen är väl balanserad och upprätt är ställningen mer energibesparande än att sitta hopsjunken.

Att sadelsittandet också är en bra position för skelett, muskler och balans är en fördel, särskilt sett i ett långtidsperspektiv. Barn som har höftproblem och spasticitet blir ofta rekommenderade att sitta bredbent (abducerat). För den som är stram och spastisk i hamstrings är det extra viktigt att kunna placera fötterna bakom knät. I sadelstolar finns det utrymme att göra det.

Det viktigaste är att barn får utvecklas och röra sig så fritt som möjligt i alla vardagssituationer och vara delaktiga i lek och skolarbete. Krabats sadelstolar finns i många varianter för att passa barn och ungdomar med olika behov, i olika åldrar och i olika miljöer. Sadelstol finns också som rullstol. Krabats sadelstolar har fått designpriser för sin både coola och funktionella design. Det bästa med designen är att när barnet sitter i stolen är det barnet som syns och stolen kommer i bakgrunden.

Krabat Jockey

Krabat Jockey är barnstolen som i olika utförande med olika tillbehör passar de flesta barn, ca 1–12 år, i hemmet, förskolan och skolan, med olika sittförmåga – från att sitta bra till att behöva maxi-malt stöd.

Krabat Jockey Lite

Krabat Jockey Lite är en lite enklare version av Krabat Jockey för barn, ungdomar och små vuxna från ca 3 år och uppåt, som inte behöver så mycket stöd men som ändå behöver det lilla extra för att sitta bra.

Krabat Basic

Krabat Basic är sadelstolen för barn från ca 7 år, ungdomar och mindre vuxna. Basic har centralbroms som kan manö-
vreras av brukaren samt armstöd och
fotplatta som tillval.

Krabat Sheriff

Krabat Sheriff är särskilt uppskattad då barnen slipper byta mellan arbetsstol och rullstol. De kan både förflytta sig självständigt och ha en bra sittställning i samma hjälpmedel. En unik enhandsstyrning på länkhjulet är det perfekta tillbehöret för den som är starkare i ena armen.

Ta alla chanser till rörelse

Långvarigt stillasittande ökar risken för sjukdomar, därför är det viktigt att öka vardagsrörelsen. Det gäller alla. Rörelse är livsviktigt. All form av rörelse kan påverka hälsa och välmående positivt.

Man blir piggare, starkare och minnet kan förbättras. Dessutom sover man bättre. Ta flera korta rörelsepauser under dagen, gärna varje halvtimme. Regelbunden rörelse stärker musklerna, som i sin tur skyddar leder och skelett. Det ökar också rörlighet och balans som i sin tur minskar risken för att falla.

När man rör på sig ökar blodcirkulationen.
Det gör att cellerna kan ta upp mer syre. Då kan kroppen lättare ta hand om ämnen som kan vara skadliga för kroppen, till exempel förhöjda stresshormoner.

För att förbättra konditionen (kroppens förmåga att ta upp syre och transportera runt det) behövs längre och/eller mer intensiv aktivitet så att pulsen ökar, men även om mindre intensiv rörelse inte ökar konditionen är den till stor nytta för att man ska må bra.

Källa: Vårdguiden 1177